Det är inte de största, mest galna och innovativa idéerna som kommer förändra en stad till att bli mer hållbar. Det är inte så man skapar Smarta städer. Det börjar i det lilla, ibland i något så enkelt som att ställa frågan: Hur får vi fler pendlare att ta tåget istället för bilen?
Hur skapar man egentligen en ”Smart stad”? Det finns en uppsjö av definitioner och alla verkar ha sin uppfattning om vad som innefattas i konceptet. Men istället för att skriva om vad det är och inte är vill jag gärna beskriva ett konkret case från staden Denver, som vi hjälper att blir en smartare stad. Ett exempel som jag faktiskt jobbat med och utvecklat genom att arbeta med service design som verktyg.
Ett av de projekt jag arbetade med i Denver var Park-N-Ride, enkelt förklarat: pendelparkeringsplatser. Det är stora parkeringshus på fem eller fler våningar som ligger i anslutning till buss- eller pendeltågstationer längs huvudlederna in mot stadens centrum. Målet med dem är att fler ska ställa bilen på morgonen och åka kollektivt in till arbetet. I Denvers hållbarhetsmål fanns bland annat önskemålet att öka nyttjandet av Park-N-Ride. Vilket skulle göra staden bättre på fler sätt: bland annat för mer effektiv användning av infrastrukturen av staden – alltså färre trafikstockningar med köer och bättre nyttjande av tågen som går. Vi hann så långt som att göra user research och konceptskisser på ett fåtal dagar.
Intervjuer i 4 garage
Vi började med att kontakta Denvers mycket duktiga statistiker. Staden har stenkoll på hur människor rör sig i staden: gående, med bil och med cykel. Baserat på den statistiken fick vi reda på att 70 procent av pendlingen utgörs av människor som kör ensamma till jobbat. Inkluderat fotgängare, kollektivresenärer och cyklister. Den siffran ville vi påverka.
Vår hypotes var att om staden kan ge relevant realtidsinformation på rätt ställe – och vid rätt tillfälle – skulle vi kunna påverka människor att ställa bilen vid en Park-N-Ride. För själva systemet och grunden fanns redan där: flera stora parkeringskomplex med avfarter från motorvägarna, precis i anslutning till en tågstation. Och med den hypotesen i bakhuvudet besökte vi fyra olika Park-N-Ride-garage för att intervjua användare om deras drivkrafter och motiv för att använda – eller inte använda systemet.
Massor med intervjuer
Vi lärde oss mycket av intervjuerna. De flesta vi talade med använde systemet ibland, när det passade. Man ställde bilen för att man såg hälsofördelar med det, men det kunde också vara säkerhetsaspekter. Som att vintern kunde vara riktigt snöig och därmed innebära en säkerhetsrisk.
När användarna körde bilen hela vägen till jobbet berodde det ibland på att de hade saker i bilen som var tunga att bära av och på ett tåg. Men det kunde också vara att det utanför parkeringshuset inte fanns information om P-huset var fullt eller ej. En kvinna berättade att hon ibland hade varit tvungen att köra igenom fem våningar i två parkeringshus bara för att upptäcka att det är fullt, köra ut på motorvägen igen och välja nästa Park-N-Ride innan hon hittade en ledig parkeringsplats.
En annan ville inte stanna för att det saknades riktigt gott morgonkaffe vid pendeln. Sällan var det en pengafråga, många i Denver får pendlarkort som en förmån av sin arbetsgivare.
90 Uberresor för research
När jag bodde i Denver intervjuade jag också runt 90 Uberchaufförer. Varje resa blev ett tillfälle att förstå vardagen ur ett medborgarperspektiv. De flesta av dem hade inte använt Park-N-Ride och för dem som aldrig använde var det ofta en fråga om dålig kännedom i kombination med bekvämligheten eller det personliga utrymmet bilen erbjuder, som hindrade dem från att använda sig av pendlingsparkeringarna.
Med denna kunskap i bagaget började vi konceptskissa. Det vi kom fram till var att bilförarna behövde information i specifika beslutspunkter – när de kommer till avfarten för Park-N-Ride skulle de få information som fick fler att svänga av och ställa bilen.
En lösning var att utforma realtidsskyltar några km ifrån själva avfarten till pendelstationen som ger föraren aktuell information om kö-läget framför och hur lång tid tåget tar. Det är inte kö hela dagen, men kör du in till jobbet vid de mest trafikerade tiderna är det nästan alltid trafikstockning. Detta ger en uppdatering för resenären om att det finns tid att spara om du ställer bilen och väcker dessutom tanken innan beslutet om att köra av måste fattas.
När resenären kommit närmre och befinner sig vid den faktiska avfarten får de information om lediga platser i parkeringshuset. Det ger dem en indikation om det är värt att svänga av eller att köra vidare till nästa Park-N-Ride. Vi föreslog också att man borde ge bilföraren realtidsinformation om när nästa tåg går från perrongen. Ingen tycker ju om att stress i onödan, på detta sätt vet resenären om det är 2 eller 15 minuter till nästa tåg går och kan anpassa sin körning (och välmående) efter det.
Nu börjar resenären närma sig parkeringsgaraget. Då får hen lite mer information om hur lång körtid det är beräknat innan man är framme vid stationen och antalet lediga platser i garaget. Man får också reda på när nästa, samt näst-nästa tåg kommer och även viken typ av service som finns där; i detta exempel är det café och wifi.
Nu är bilföraren framme. Att investera i smarta lösningar inne i parkeringshuset ger enkelt en vy som visar på vilket plan man hittar parkeringsplats så att man inte snurrar runt och letar i onödan.
För att få reda på vad smarta skyltar kan göra och vilka aspekter som är viktiga att tänka på i utförandet talade med Trafikverket i Sverige. Det finns långtgående försök med smarta skyltar bland annat längs E6:an mot Göteborg, men de är inte lika vanliga i USA.
När vi var klara med skisserna gjorde vi även en storyboard som vi presenterade för statstjänstemännen.
Det vi har gjort är enkla lösningar, men som inte finns idag. Det är inte helt galet kreativt och vilt – för Denver handlar det om att skapa ett realistiskt investeringsunderlag och att visa hur en lösning ska utformas för att göra skillnad och skapa effekter.
Vi på inUse bidrar med att förankra idéer i riktiga behov samt att testa och prototypa. Att hitta på roliga och innovativa idéer är inte alls svårt i en sådana här miljö om du är interaktionsdesigner. Det svåra, och det som verkligen gör skillnad är att koordinera de många initiativ och idéer som redan finns. Att undersöka medborgarnas behov och nytta av initiativ och se till att lyfta de som kan göra verklig skillnad. Det har varit en av de stora utmaningarna för mig personligen. För staden, tjänstemännen och invånarna sitter redan på miljontals idéer, det är vårt jobb att få dem att hända och se till att nyttan verkligen uppstår i användningen.
Vill du arbeta i Denver-teamet? Lämna in en intresseanmälan redan idag. Eller vill du att vi kommer till ert kontor och berättar mer om vårt samarbete med staden Denver och Panasonic? Mejla Pia-Karin Åkesson.