Bra arbetsmiljöer måste vara inkluderande för att stödja människors olika behov, det kan röra sig om en så enkel sak som att tillåta kepsar i skolan eller att skapa bra ytor för återhämtning och fokusering på ett kontor.
Läs mer om vad vi på inUse jobbar med!
I förra veckan fick kampanjen Rör inte min keps rejält genomslag via rapportering av bland andra Expressen, Aftonbladet och SVT. Kampanjen vill visa hur enkla anpassningar kan göra stor skillnad för personer som är känsliga för sensoriska intryck, vilket är vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD och autism. Om man inte förstår hur intrycksallergi påverkar ett barn kan det också vara svårt att förstå varför en keps skulle kunna göra skillnad, och tyvärr handlade många kommentarer på rapporteringen inte om vilken effekt en keps skulle kunna ha för eleven utan om att kepsar inomhus är ohyfsat.
Oavsett vad det är vi designar, allt ifrån fysiska miljöer till digitala tjänster, så är det lätt att fastna i gamla hjulspår och idéer om hur saker och ting borde vara. Om vi fokuserar på att förstå problemet och vilka effekter det leder till blir det lättare att fatta bra beslut om vad som är lämpliga lösningar för att skapa mer positiva effekter. Precis som Per Axbom skriver så handlar kepsdebatten egentligen inte om kepsens vara eller inte vara, utan om hur man man på bästa sätt kan hjälpa barn som lider av sensorisk överbelastning. När man förstår problematiken blir det lätt att förstå de positiva effekterna, såväl på kort och lång sikt, som en så enkel lösning som en keps skulle kunna leda till.
Effektkarta för kontoret
Fysiska platser som människor ska kunna vistas i, vara produktiva i och må bra av måste vara inkluderande och stödja olika typer av behov om de ska fungera, oavsett om det är skolor, arbetsplatser eller andra typer av lokaler. Nyligen flyttade inUse till ett nytt kontor i Göteborg, och vi har fullt upp med att skapa en riktigt bra arbetsmiljö för alla som ska vistas och verka i våra lokaler. Eftersom jag är skyddsombud driver jag en del av detta arbete, och ett första steg blir att samla in och analysera behoven hos våra anställda och fundera över hur kontoret ska kunna tillfredsställa dessa behov för att skapa önskade effekter.
För att underlätta detta arbete har vi skapat ett utkast till en effektkarta för kontoret. Effektmålet innehåller just nu mätområdena effektivitet, välmående och varumärke och vi kommer initialt att fokusera på de två första. Användarna i effektkartan är baserade på beteenden och heter just nu samarbeta, återhämta sig och fokusera. Om ett kontor ska kunna främja effektivitet måste det stödja alla dessa beteenden, och för de som är känsliga för olika typer av intryck blir det extra viktigt att det finns bra ytor för återhämtning och ostörd fokusering.
Nästa steg i detta arbete kommer att bli att samla in mer information om hur behoven ser ut och sedan resonera kring vilka åtgärder som är bäst för att tillfredsställa behoven och skapa de önskade effekterna. Vi vill inte gå i fällan som många andra gjort när de designat aktivitetsbaserade kontor utan att första kartlägga behoven, för då är risken stor att de olika ytorna blir feldimensionerade och inte stödjer behoven på ett bra vis. Exempelvis kan ju flexkontor vara praktiskt, men passar inte alla, vilket tydligt illustrerades i TV-serien Bron när Saga Norén gick i clinch med det danska flexkontoret.
Till syvende och sist handlar det om att ge människor bättre möjligheter att lyckas genom att anpassa arbetsmiljön efter deras förutsättningar. Det hjälper inte att be vare sig barn eller vuxna att "uppföra sig" eller "skärpa sig", vilket är något som Malin Lernfelt verkar tro – det som hjälper är att ge dem bättre stöd att hantera sin känslighet och bli bättre på de saker de är bra på. Det skapar nytta för individerna, för grupperna de verkar i och på sikt för resten av samhället.
Vill du veta mer om effektkartläggning och inkluderande design är du välkommen att kontakta mig, jag nås enklast på sara.leren@inuse.se.