Hur kan folkbiblioteken i Sörmland samarbeta för att stärka sin egen verksamhet och ge sina användare ett mer jämlikt utbud med högre kvalitet?
Under hösten och en bit in på våren har jag och Jeanin Day undersökt hur folkbiblioteken kan samarbeta och samverka bättre med varandra. Vi har genom intervjuer kartlagt användarbehov och hjälpt till att skapa samsyn och gemensamma effektmål för biblioteken.
Bibliotek har alltid legat mig varmt om hjärtat så jag har känt stort engagemang för det här uppdraget. Efter att ha intervjuat många sörmlänningar så har det också blivit allt tydligare hur viktig samhällsfunktion biblioteken har för människor i stort. En fristad, tillgänglig för alla och gratis. ”Livets plats”, som en av dem vi intervjuade beskrev det.
Utmaningar för folkbiblioteken
Även om folkbiblioteken beskrivs som ”livets plats” så finns det också utmaningar och det kan vara svårt för biblioteken att möta dessa var för sig. Biblioteken har idag olika förutsättningar att utvecklas i takt med samhällsförändringar inom exempelvis demografi eller teknologi.
Vilken tillgång och medieutbud biblioteksanvändare i Sörmland har påverkas idag av vilken kommun hen bor i. Biblioteken behöver därför hjälpas åt för att jämna ut förutsättningarna. Kommunerna delar många liknande utmaningar så det är smart att samarbeta kring utmaningar istället för att stångas med dem var för sig.
Hur vi tog oss an projektet
Vi har använt oss av inUse beprövade metod Effektkartläggning. Vi började med att läsa på och intervjua bibliotekscheferna i Sörmland för att bättre förstå nuläge och förväntningar. Den här delen är alltid lite av en informations-korvstoppning. Det är mycket att ta in med en ny domän.
Samtidigt är det också det som gör konsultlivet spännande. För varje nytt uppdrag får man upptäcka ett nytt mikrokosmos.
När vi började greppa läget samlade vi bibliotekscheferna till en workshop där vi delade de teman som dykt upp under intervjuerna. Bibliotekscheferna fick också formulera effektmål, vilka effekter de ville få ut av att samverka regionalt.
Med effektmålen formulerade gav sedan jag och Jeanin oss ut i fältarbete. Under tre dagar tog vi tåget till Nyköping, Flen och Eskilstuna för att intervjua människor som biblioteken behövde lära av, och lyssna till, för att nå sina effektmål.
Vi fick höra många engagerande erfarenheter. Vi lyssnade till berättelser om kärleksromanen Axel Sjöman där användarens läsupplevelse minst sagt sken igenom.
Vi fick också höra hur krångligt det kan vara att få tag i talböcker om rawfood när man har synnedsättning. Och hur livsviktig plats biblioteket kan vara när man befinner sig mitt upp i en utdragen asylprocess.
Användarinsikter som raketbränsle
Utifrån historier som dessa och många fler började vi beskriva och klustra olika behov. För att ringa in olika biblioteksbeteenden illustrerade vi olika behovsgrupper med namn som “Självständighet är viktigt” och “Jag vill snabbt bli en del av samhället”.
Man kan säga att behovsgrupperna är tänkt att fungera som en genväg för minnet. Så man enkelt kan relatera till olika användarbehov när biblioteken behöver återbesöka användarinsikterna framöver. De här insikterna är också själva raketbränslet till att ta fram idéer som kan minska det där glappet mellan nuläge och effektmål.
Utifrån användarinsikterna tog vi fram ett underlag med rekommendationer till vår slutpresentation i Eskilstuna. Exempelvis föreslog vi hur regionerna kan samverka med bibliotekssystem och gränssnitt.
En annan rekommendation handlade om hur biblioteken kan höja sin kompetens för medier på olika språk genom att involvera människor i lokalsamhället med relevanta språkkunskaper i inköpsprocessen.
Vad vi bidragit med
Vår beställare biblioteksutveckling Sörmland har varit toppen att samarbeta med. De har varit mycket hjälpsamma att bolla olika frågor och guida oss genom biblioteksvärlden.
Vi blev förstås nyfikna på hur de upplevde vår insats och om det haft någon effekt på deras verksamheter.
I ett samtal med Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare på Region Sörmland, berättade hon att flera bibliotekschefer har varit positivt överraskade och att de har fått ut mycket som är användbart.
– Vi har fått ut sådant som passar för enskilda bibliotek och hjälp att få upp blicken för det som kan göras. De ger oss fler dimensioner, berättade Victoria.
De uppskattade också att göra workshops tillsammans, det har stärkt relationerna mellan biblioteken. Det har också skapat förutsättningar för dem att göra mer tillsammans. Vidare berättade hon att Effektkartläggning har blivit en del av bibliotekens strategi.
– Det var bra tajming att få effektkartläggningen klar och kunna ta det till nästa steg och fokus på digitala gränssnitten. Det var viktigt innan och har verkligen aktualiserats nu när alla skruvar upp sin digitala närvaro.
– Det har också varit intresserat av att höra vad människorna som vi finns till för säger. Det väcker nya tankar.